Vad händer en plenifri vecka i riksdagen?
Den här veckan är det plenifritt i Sveriges riksdag. Det är alltså inga debatter och omröstningar i riksdagen, men det kan förekomma utskottsmöten. De flesta ledamöterna är hemma i sina valkretsar. Jag ställde frågan till tre socialdemokratiska ledamöter från norr till söder vad de gör den här veckan.
Socialdemokraternas nordligaste riksdagsledamot är Ida Karkiainen som bor i Happaranda. -Jag har bland annat besökt Polisen i Haparanda för att få en uppdatering. Dels om brottsligheten i länet och dels om läget internt i myndigheten, berättar hon. -Avsaknaden av en gränsfaktor i fördelningen av budgeten inom Polisen gör att de kämpar med låg bemanning och…
Läs mer
S-ledamöter krävde svar om barnfattigdomen
Den ökande barnfattigdomen stod i centrum när riksdagen den 3 februari debatterade två interpellationer riktade till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).
Bakgrunden till interpellationerna är två aktuella rapporter: Rädda Barnens årsrapport Barnfattigdom i Sverige, som visar att 276 000 barn levde i fattigdom 2023, samt Majblommans barnrättsrapport som vittnar om kraftigt ökade ansökningar om ekonomiskt stöd för basala behov som kläder och skor. Jytte Guteland (S), som frågade ministern hur regeringen avser att vända utvecklingen, betonade…
Läs mer
Damberg: Eurofrågan förtjänar seriös debatt – men är inte prioriterad
Den svenska eurodebatten har fått nytt liv efter den färska eurorapporten under ledning av nationalekonomen Lars Calmfors. I riksdagens EURO-debatt i tisdags betonade Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson och tidigare finansminister Mikael Damberg att rapporten visar på argument både för och emot ett svenskt eurointräde.
Damberg pekade på att Sveriges konjunkturer blivit mer synkroniserade med euroområdet, vilket skulle kunna underlätta vid en euro-anslutning. Samtidigt lyfte han risker med en gemensam penningpolitik, där Europeiska centralbankens räntebeslut kan vara mindre anpassade till svenska förhållanden, bland annat på grund av hushållens höga skuldsättning. –Calmfors nyanserade syn är klok. Argumenten har förändrats sedan folkomröstningen…
Läs mer
Stängt, ödsligt och hungrig
Klockan är 04:20 när jag kliver in i taxin som ska ta mig till Stockholms central. Chauffören har sett mina problem att hitta en väg förbi snövallarna som skiljer oss åt. Han är ut ur bilen, tittar efter en lucka och ropar att han backar bak lite. Jag är på väg ut i landet för att medverka på ett möte. Kl 05:08 ska tåget gå.
Killen som kör taxin bekräftar att det är väldigt halt just nu. Temperaturen är runt nollan i Stockholm och de för oss sörlänningar stora snömängderna har börjat smälta. Vi pratar om hur han dagen innan fastnade med taxin vid en järnvägsbom i en halvtimma. Bommen hade fastnat i halvt uppfällt/nedfällt läge och det krävdes att…
Läs mer
Stenungsund. Onsdag.
Passade på att besöka S kommunalråd i Stenungsund, Olof Lundberg. Alltid bra att träffas och få en uppdatering om läget i kommunen.
Av bara farten så fick jag följa med Olof på hans två nästkommande möten. Först med Kommunal Stenungsunds ordförande Erica Gustafsson, till vänster på bilden, och sedan med Ida Melin, till höger på bilden, nyvald ordförande för Socialdemokraterna i Stenungsund. Vi hann bland annat med att prata om arbetssituationen för personalen i omsorgen respektive det…
Läs mer
Gustafsdagen som allt mer blir Nationaldag
Den 6 juni är sedan 2005 allmän helgdag och Nationaldag i Sverige. Men vad är det vi firar egentligen och varför verkar norrmännen alltid fira mer och bättre på sin nationaldag 17 maj?
I torsdags firades 6 juni, Sveriges Nationaldag. Själv var jag på plats på Skansen där allt började 1893. Då och där firades det som tidigare under lång tid varit Gustafsdagen som Nationaldag för första gången. 1890-talet var en tid för nationalromantik och det tog sig många olika uttryck, både när det gäller firanden, seder och…
Läs mer
Å nu blir det valspurt!
Nu är det drygt en vecka kvar till EU-valet! Alla riksdagens ledamöter hemskickade för att kunna delta i respektive partis valspurt inför valdagen den 9 juni. Nästa vecka är en så kallad plenifri vecka. Jag kommer på fredagen att hålla ett så kallat bordläggningsplenum. Det är ett ytterst formellt och mycket kort möte. Ingen annan ledamot antas närvara.
Normalt sett är inte första veckan i juni en plenifri vecka. Så för att kunna sända hem ledamöterna en extra vecka så har det fått jobbas på under veckorna innan och när vi är tillbaka efter EU-valet så blir det sexdagarsvecka. Alltså debatter varje dag måndag till lördag. Allt för att vi ska hinna klart…
Läs mer
Just nu i trapphus och på förstukvistar!
-Hej! Jag heter Kenneth och kommer från Socialdemokraterna.
-Och jag heter Sara och jag är också socialdemokrat.
Nej, det här är inte från öppningen på ett möte för Anonyma socialdemokrater.
Tvärtom det här är allt annat än anonymt. Det är en synnerligen öppen och utåtriktad verksamhet. Det är så här samtal inleds i trapphus och på farstukvistar runt om i Sverige just nu och har gjort de senaste månaderna. Dörrknackning är en synnerligen viktig del av den socialdemokratiska valkampanjen inför EU-valet den 9 juni. Det…
Läs mer
Spelar det någon roll att rösta i EU-valet?
På onsdag i nästa vecka, den 22 maj, börjar förtidsröstningen till EU-valet som hålls den 9 juni. Totalt ska 720 ledamöter väljas till EU-parlamentet. 21 av dessa kommer från Sverige. Knappt tre procent av parlamentet representerar Sverige, kan vi verkligen påverka något? Spelar det någon roll över huvud taget att rösta?
Sveriges makt är naturligtvis rent matematiskt liten. Men skulle det vara avgörande då skulle till exempel Dalarna eller Västerbotten kunna låta bli att engagera sig i valet till Sveriges riksdag. De har vardera ungefär lika stor andel riksdagsledamöter som Sverige har EU-parlamentariker. Väldigt få i Dalarna skulle komma på tanken att riksdagsledamöter från Dalarna är…
Läs mer
Dummare av att inte läsa papperstidning?
Allt färre läser en vanlig papperstidning för att få sina dagliga nyheter. Många, troligen en klar majoritet, får sina dagliga nyheter via tidningarnas hemsidor eller nyhetsappar. Viljan att betala för att få nyheter var länge låg men tycks öka nu. Möjligen en efterfrågan på kvalitet.
För de flesta tidningar är den pappersutgivna nyhetsförmedlingen närmast en förlustaffär, varje prenumerant som byter från papper till digitalt innebär mer pengar till att bekosta det redaktionella arbetet. Men hur påverkar det vårt läsande? Mitt bestämda intryck är att den som läser en papperstidning läser fler nyheter och framför allt nyheter och notiser som den…
Läs mer
