Gustafsdagen som allt mer blir Nationaldag
I torsdags firades 6 juni, Sveriges Nationaldag. Själv var jag på plats på Skansen där allt började 1893. Då och där firades det som tidigare under lång tid varit Gustafsdagen som Nationaldag för första gången. 1890-talet var en tid för nationalromantik och det tog sig många olika uttryck, både när det gäller firanden, seder och bruk, husdesign med mera.
Men varför just 6 juni? I Norge firas 17 maj som Grundlagsdagen och det handlar om den grundlag som antogs av Stortinget 1814 och som innebar att Norge skulle vara självständigt. Just den självständigheten blev bara några månader lång innan Norge tvingades in i union med Sverige av den svenske kungen Karl XIII som sände den svenska militären mot Norge. Unionen med Sverige bestod fram till 1905 då slutligen Stortinget beslutade att gå ut ur unionen och Norge tackade för sig.
Även under unionstiden var Norges självständighet relativt stor och norrmännen firade Grundlagsdagen den 17 maj även om 1814 års grundlag fått sig en törn. Den svenske kungen Karl XIV Johan försökte att förbjuda det norska firandet men blev år 1829 tvungen att tillåta det. Redan vid denna tid förefaller det norska folket mer engagerat i sin nationaldag.
I Sverige har nationaldagsfirandet vuxit sakta och steg för steg allt sedan 1893 på Skansen. 1916 firades för första gången dagen som Svenska flaggans dag. Redan då började firandet också sprida sig ut över landet. Det gjorde även bruket av flaggstänger. Att ha flaggstänger lite över allt och framför allt att ha det i villaträdgårdar är en ganska svensk företeelse. Det som vi idag ser som helt normalt och som en gammal svensk tradition med att människor har egna flaggstänger är alltså en bara ungefär 100 år gammal tradition.
Firandet spreds allt mer över landet och för att organisera firandet startades under 1930-talet både en nationell och olika lokala kommittéer. Från 1968 fördes verksamheten över till Stiftelsen Svenska flaggan där Talmannen i Sveriges riksdag är ordförande. Numera heter den Stiftelsen Sveriges nationaldag. 1983 blev den 6 juni officiell nationaldag, 1986 blev den en salutdag, men det är alltså först 2005 som den också blir nationell helgdag.
Men vad är det då Sverige firar egentligen, och varför just 6 juni? Det finns inte som i Norge en tydlig självständighetsförklaring att ta utgångspunkt i. I Sveriges fall är det flera olika händelser och beslut som är grunden för valet av datum. Egentligen kanske vi skulle fira den 16 juni om vi skulle följa almanackan helt korrekt.
År 1523 väljs Gustav Ericsson Vasa till Kung. Det sker i Strängnäs den 6 juni. Men det datumet är enligt den Julianska kalendern som användes då. Idag använder vi den Gregorianska kalendern, vilket vi började med först 1753, och enligt den så inträffade kungavalet den 16 juni. Men det kommer fler händelser som knyter an till den 6 juni.
År 1809 den 6 juni, och nu går almanackorna alltså i takt, skrev Hertig Karl, som senare skulle bli Kung Karl XIII och tvinga in Norge i union med Sverige, under Regeringsformen. Det är en av Sveriges grundlagar. Så har det fortsatt. 1973 antog Sveriges riksdag Riksdagsordningen och tog sitt första beslut om det som kom att bli 1974 års Regeringsform. Så där är grunden för 6 juni är Nationaldag.
Framför allt de senaste tio åren har jag upplevt det som att nationaldagsfirandet växer och blir ännu mer spritt och folkligt förankrat. Men vi får nog fortsätta att vara avundsjuka på norrmännen över deras genuina glädje och yra på 17 maj. Och nationella traditioner är ju just nationella, så vi behöver faktiskt inte kopiera. Vi fortsätter att skapa vår egen Sveriges Nationaldag – 6 juni. Det som började i nationalromantik för drygt 130 år sedan handlar idag om sammanhållning, demokrati och alla människors lika värde.
BILDEN: Nationaldagsfirandet på Skansen 2024
FOTO: Kenneth G Forslund
Senast uppdaterad: fredag 7 juni 2024
