Jytte Guteland, Sanne Lennström och Arber Gashi

S-ledamöter krävde svar om barnfattigdomen

Den ökande barnfattigdomen stod i centrum när riksdagen den 3 februari debatterade två interpellationer riktade till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Bakgrunden till interpellationerna är två aktuella rapporter: Rädda Barnens årsrapport Barnfattigdom i Sverige, som visar att 276 000 barn levde i fattigdom 2023, samt Majblommans barnrättsrapport som vittnar om kraftigt ökade ansökningar om ekonomiskt stöd för basala behov som kläder och skor.

Jytte Guteland (S), som frågade ministern hur regeringen avser att vända utvecklingen, betonade att siffrorna speglar en verklighet som många familjer redan känner av.

– Jag vet inte i vilken verklighet regeringen befinner sig, men det är dyrt att leva i Sverige i dag. Ensamstående föräldrar tvingas be om allmosor för att klara barnens vinterkläder. Det är ovärdigt, och regeringen tycks sakna en plan för att utjämna den ekonomiska politiken, sade hon.

Sanne Lennström (S) efterlyste besked om Majblommans förslag, bland annat höjt barnbidrag, ensamförsörjartillägg och fri kollektivtrafik för unga. Hon uttryckte frustration över att inte få tydliga svar från ministern.

– Jag har frågat rakt ut hur regeringen ställer sig till förslagen, men möts av statistik i stället för besked. Sverige har råd att både höja barnbidraget och göra träffsäkra satsningar om man prioriterar rätt, sade Lennström.

Arber Gashi (S) riktade skarp kritik mot regeringens tolkning av statistiken och menade att verkligheten ser annorlunda ut för de barn som ideella organisationer möter dagligen.

– Regeringen räknar procent, men barnen räknar kronor. Barnfattigdomen är ingen olycklig bieffekt utan en konsekvens av politiska val. När stöden urholkas och skattesänkningar går till dem som redan har, då ökar klyftorna, sade Gashi.

Anna Tenje försvarade regeringens linje och framhöll att arbete är den viktigaste vägen ur ekonomisk utsatthet. Men oppositionen menade att barnfamiljer inte kan vänta på långsiktiga effekter medan kostnaderna stiger här och nu.

Debatten visade på djupa politiska skiljelinjer inför valåret 2026 – och en fortsatt strid om hur barnfattigdom ska definieras, mätas och framför allt åtgärdas.

facebook Twitter Email