S vill ha fler lärare och mindre klasser
Han inledde sitt anförande med att framhålla att skolans utmaningar inte beror på bristande engagemang hos lärare eller elever, utan på hur systemet är utformat.
– När vi talar om skolans problem ska vi vara tydliga med vad de inte beror på. De beror inte på bristande ambitioner hos lärarna. De beror inte på att elever inte vill lära sig. De beror i grunden på systemfel, sa Niklas Sigvardsson i debatten.
Enligt Sigvardsson är den ökande ojämlikheten mellan skolor ett av de största problemen. Elevers socioekonomiska bakgrund får i dag för stort genomslag på resultaten, vilket strider mot skolans kompensatoriska uppdrag – att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor.
Han lyfte särskilt fram hur dagens skolmarknad skapar motstridiga drivkrafter. Staten sätter mål, kommunerna ansvarar för verksamheten och samtidigt verkar privata aktörer i ett offentligt finansierat system.
– Skolan ska styras av kunskap, pedagogiskt driv och elevers behov. I stället finns det incitament som handlar om ekonomiskt vinstmaximerande.
Sigvardsson pekade på att stora skolkoncerner de senaste åren redovisat vinster på omkring 19 miljarder kronor. Enligt honom är det pengar som borde ha gått till undervisning, elevhälsa och bättre resurser i skolan. Socialdemokraterna vill därför se reformer som stärker insynen i friskolor, inför offentlighetsprincipen även där och motverkar överkompensation i ersättningssystemet.
I sitt anförande lyfte han också andra centrala skolpolitiska frågor. En av dem är att omkring 20 000 elever varje år lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiets nationella program. För att motverka detta vill Socialdemokraterna se ett nytt betygssystem som gör upp med det nuvarande F-betyget, vilket enligt Sigvardsson riskerar att stänga dörrar för elever.
Tidiga insatser och bättre arbetsvillkor för lärare är också avgörande, menade han. Socialdemokraterna vill bland annat se fler lärare i de lägre årskurserna, mindre undervisningsgrupper och stärkt elevhälsa för att skapa studiero och bättre kunskapsresultat.
Han betonade dessutom betydelsen av elevinflytande i skolan och framhöll att det inte står i motsats till en stark lärarroll.
I sitt avslutande budskap underströk Sigvardsson att skolpolitiken ytterst handlar om samhällets framtid. – Skolan är inte en marknad vilken som helst. Den är grunden för vår demokrati, för arbetsmarknadens kompetensförsörjning och för den sociala sammanhållningen.
Enligt honom krävs nu reformer som stärker likvärdigheten, säkerställer att resurserna stannar i skolan och ger skolans profession bättre förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag.
BILDEN: Niklas Sigvardsson FOTO: Sveriges riksdag
Senast uppdaterad: torsdag 5 mars 2026
