Sluta skylla på EU!
-Det här har EU bestämt sägs precis som att EU skulle vara en organisation helt för sig själv som svävar omkring i sitt alldeles eget universum. Så är det inte. Ja EU är en överstatlig organisation, den kan alltså fatta beslut som medlemsländerna måste följa.
Men medlemsstaterna är med och fattar besluten. Det kan tyckas vara i en komplicerad process där EU-kommissionen, Ministerråden och EU-parlamentet är huvudaktörerna och där avgörande beslut förhandlas mellan dessa tre.
Istället för att säga: -Det här har EU bestämt. Borde alla vara ärliga och korrekta och säga: -Det här har vi bestämt tillsammans i EU.Vi måste byta perspektiv från att prata om ”Dom i Bryssel” till ”Vi i EU”. Vi är nog många politiskt förtroendevalda i alla partier som ibland fallit för frestelsen att göra det lite enkelt för stunden genom att skylla på EU/Bryssel. Ibland för att slippa ta ansvar för obekväma beslut, ibland för att inte falla ned i oändligt långa och snåriga beskrivningar om hur det har blivit som det blivit.
Att vi fattar besluten tillsamman i EU är bra. Det är demokratiskt och framför allt ger det en folklig förankring och realism i besluten. Mer än en gång har jag känt att förslag som kommit från tjänstemän och kommissionärer i EU-kommissionen är fullkomligt verklighetsfrånvända och till och med rent galna. Men som väl är så fattar inte Kommissionen ensam beslut. Regeringarna i medlemsstaterna, och i bland annat Sverige genom en stark förankring i Riksdagen genom dess olika fackutskott och EU-nämnden, förhandlar, jämkar och beslutar på Ministerråd och Europeiska rådet om förslagen. EU-parlamentet är också en del av beslutsprocessen och där finns drygt 700 parlamentariker som väljs vart femte år i allmänna val.
Medlemmarna i EU-kommissionen väljs för fem år, en tid efter att ett nyvalt EU-parlament samlats. Varje lands regering nominerar, beroende på storlek, en eller två kandidater. Dessa granskas och frågas ut i EU-parlamentet. Ibland får de bakläxa och får gå hem och läsa på mer om sitt tilltänkta ansvarsområde och komma tillbaka för en ny utfrågning. Enstaka kandidater har avvisats för att de helt enkelt inte fått förtroendet och regeringen i det aktuella landet har fått nominera en ny kandidat. Det finns alltså en demokratisk förankring även för kommissionen även om den möjligen kan tyckas lite omständlig eller avlägsen.
Besluten vi tar tillsammans i EU ska fungera för nära 450 miljoner människor i 27 medlemsländer. Det gör att vi naturligtvis måste kompromissa och söka lösningar som fungerar i alla länder. Lösningar som sällan blir helt optimala i det enskilda landet. För att besluten ska fungera bättre är många av dem så kallade rambeslut. Det går inom ramen att forma en nationell lösning för hur reglerna ska utformas i det enskilda landet. En uppgift som varje lands regering och parlament ansvarar för.
Även om inte besluten blir optimala för det enskilda landet så blir de gemensamma EU-besluten till en väldig styrka för oss nära 450 miljoner människor tillsammans. Det skapar trygghet, välstånd, utveckling och ansvarstagande.
Visst kan enskilda beslut bli bättre, och chansen finns i de allra flesta fall att utforma dem bättre. I de allra flesta fall kommer frågor tillbaka i framtiden för nya beslut och går då att rätta till, utveckla eller rent av upphäva. Det är så demokrati fungerar. Och när det är gjort kan vi stolt resa oss och säga: -Det här har vi beslutat tillsammans i EU!
BILDEN: EU-kommissionen, Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson, nr 8 från höger i bild.
FOTO: EC – Audiovisual Service
Senast uppdaterad: onsdag 10 april 2024
