Dummare av att inte läsa papperstidning?
För de flesta tidningar är den pappersutgivna nyhetsförmedlingen närmast en förlustaffär, varje prenumerant som byter från papper till digitalt innebär mer pengar till att bekosta det redaktionella arbetet.
Men hur påverkar det vårt läsande? Mitt bestämda intryck är att den som läser en papperstidning läser fler nyheter och framför allt nyheter och notiser som den annars inte hade läst. Den personen blir alltså mer informerad och högst troligt mer allmänbildad.
I någon mån blir vi som enbart läser nyheter digitalt lite dummare. Inte så att vår intelligens minskar men påfyllningen av vår allmänbildning riskerar att stanna av. Fast det måste inte nödvändigtvis vara så. Den digitala nyhetsförmedlingen gör ju också texter om nischade nyheter och intressen mer tillgängliga. För min egen del är det en viktig möjlighet för att enkelt kunna hålla mig uppdaterad om vad som rör sig i andra länder och inom mina specialintressen, framför allt bilar.
Ändå kan jag inte komma ifrån att jag gillar papperstidningar. För att uttrycka det på dataspråk: -Papper är det snabbaste gränssnittet.
Det går oöverträffat fort att bläddra genom en tidning för att få en snabb översikt. Jag kan enkelt välja att lägga tid på att läsa det jag verkligen är intresserad av. Som bonus får jag läsa en del nyheter som jag inte visste i förväg att jag var intresserad av. Tyvärr känns ofta den digitala nyhetsförmedlingen likriktad och dessutom sensationsinriktad för att dra många så kallade klick.
Enligt undersökningar så är det genom olika så kallade sociala medier såsom Facebook, Instagram och TikTok som ungdomar får sina nyheter. Kanaler som är hårt styrda genom olika algoritmer som gallrar ut vad som visas för besökaren. Ett system som premierar det extremt sensationella och udda och gör det svårt att nå fram med något som är seriöst, lågmält och resonerande.
Samtidigt klagar väldigt många på att all debatt idag är så polariserad och att inte minst politiker med olika åsikter bara skäller på varandra och inte pratar om sin egen politik. Många säger sig inte orka lyssna på detta. Tyvärr är det just genom att ta i från tårna och göra våldsamma angrepp på motståndare som de digitala plattformarna triggas att sprida det som skrivs.
Jag har själv sett det här genom åren. Jag är inte den som är väldigt polemisk och det är sällan jag gör hårda attacker på meningsmotståndare. Men jag har enkelt kunnat se på klick och statistik hur inlägg, bilder och filmer där jag gått i tydlig polemik med motståndare snabbt fått mångdubbelt större spridning än mer lågmälda vardagliga inlägg.
Det finns klara faror i detta, att samhället och debatten polariseras allt mer. Ett samhälle handlar som jag ser det om att tillsammans skapa gemensamma lösningar på gemensamma behov. Att sätta gemensamma spelregler. Givetvis måste olika åsikter och möjliga lösningar diskuteras och debatteras, men det behöver ske på ett respektfullt sätt och med syftat att komma fram till så gemensamma lösningar som möjligt.
Allt fler tycks vara beredda att betala för digitalt förmedlade nyheter och information. Men när allt mer av nyhetsförmedlingen läggs bakom så kallad betalväggar riskerar en ny ojämlikhet att växa fram. Den mellan de som vill och kan betala och de som inte vill eller kanske inte rent av har råd. Den som betalar får kvalitativ, faktagranskad nyhetsförmedling gjord inom det publicistiska regelverket. Den som inte betalar blir utlämnad till algoritmfiltrerad sensationsbaserad nyhetsförmedling. Dessutom blir de som inte betalar ett tacksamt byte för den som vill sprida ren desinformation.
Det går fort, väldigt fort, i den digitala nyhetsförmedlingen. Det är ständig publicering och konkurrensen mellan olika nyhetsförmedlare gör att det är lätt att chansa på att publicera något som kanske inte är korrekt för att inte riskera hamna på efterkälken mot konkurrenterna.
Därför måste vi alla lära oss att bli mer källkritiska och det gäller särskilt för den som får sin nyhetsförmedling enbart från gratiskällor. Alla, och särskilt ungdomar, behöver lära sig en rejäl dos mediakunskap. Om något verkar för otroligt för att vara sant, då är det antagligen inte sant. Men framför allt, kontrollera det innan du sprider det vidare.
Fundera över vilka nyheter du verkligen är intresserad av så att det är du och inte algoritmer som styr vad du läser. Bredda ditt läsande så att du inte blir gradvis dummare utan behåller din allmänbildning!
BILDEN: Papperstidningar kommer ut ur tryckpressen på DNEX-tryckeriet
FOTO: Holger Ellgard Wikimedia Commons CC4.0
Senast uppdaterad: fredag 3 maj 2024
