Riksdagen – Ett Sverige i miniatyr
Ungdomar i gymnasieålder har just gjort ett av sina stora val i livet. Vad vill de bli, och vilken utbildning behövs för att bli det. Vad kan jag komma in på för utbildning och vad kan jag jobba med när jag har den utbildningen. Det frågorna präglar hela deras tänkande så det är inte konstigt att de frågar som de gör om vad det behövs för utbildning för att bli riksdagsledamot.
Svaret är att det inte behövs någon utbildning alls. Att vara riksdagsledamot är ett förtroendeuppdrag och du behöver ha dels dina partivänner förtroende för att få en plats på valsedeln. Dels behöver du och ditt parti få så stort förtroende av väljarna att det ger en eller fler platser i riksdagen från valkretsen. Du väljs in i tur och ordning som du står på valsedeln. Får du fem procent eller mer som kryssar ditt namn på valsedeln så blir du nummer ett oavsett var du står på valsedeln.
Det finns inget formellt utbildningskrav. Någon specifik utbildning som är lämplig att ha går inte att peka ut. Genom åren i riksdagen har jag mött många ledamöter och ledamöter från alla partier. Vad de har för utbildningsbakgrund varierar lika mycket som hela utbildningssystemet och nästan lite till. Det har varit allt från ledamöter som inte ens har gått ut grundskolan med fullständiga betyg till de som är välmeriterade professorer i sitt ämne på universitetet. Och de har alla skött uppdraget på ett utmärkt sätt och representerat väljarna väl.
Sveriges Riksdag är mycket mer representativ än vad som allmänt är bilden. Bredden i utbildningsbakgrund, olika ålder, en någotsånär jämn könsfördelning, olika sexualiteter, olika härkomster, olika landsändar, olika yrkeserfarenheter. I riksdagen finns kanske inte allt, men absolut det allra mesta. Några talar med brytning från ett annat språk, vilket ibland gör det lite svårt att förstå vad som sägs. Några talar med tydlig dialekt, vilket kan vara ännu svårare att förstå, särskilt när de blir extra engagerade och dialekten kommer fram ännu tydligare.
Det är fullt av personligheter i Sveriges riksdag. Det finns de som är ganska tystlåtna och närmast lite blyga. Det finns de som är eldiga och energiska och aldrig missar ett tillfälle till en hård debatt. Några är väldigt måna om sin klädsel. För andra är riksdagens klädkod närmast ett ok som är tungt att bära. Här möts Sverige, här möts väldigt olika människor och det är alldeles fantastiskt att se detta Sverige i miniatyr.
Alldeles oavsett utbildning och andra bakgrundsfaktorer så har riksdagsledamöterna ett och samma arvode. Det som fortfarande inte är en verklighet på stora delar av arbetsmarknaden är det i Sveriges riksdag – lika lön för lika arbetet. Eller för lika uppdrag bör det heta här. Några av de 349 ledamöterna får förtroendet att vara ordförande eller vice ordförande i ett utskott, Talman eller vice talman. Det ger ett tillägg på arvodet utifrån ökat ansvar och ökad arbetsmängd.
Alla ledamöterna har ett arvode på 75 000 kr i månaden. Som en hygglig forward i Frölunda Hockey, möjligen med lite längre karriärmöjlighet. Mycket pengar utan tvekan. För många av ledamöterna är arvodet högre än den lön de haft innan. Men det är också ett uppdrag med stort ansvar, ofta väldigt långa dagar och mycket tid borta från familjen.
För några av ledamöterna är arvodet betydligt lägre än de lön de haft i sitt yrke. Så är det till exempel ofta för läkare. Genomsnittslönen för läkare var cirka 86 000 kr i månaden senast jag kollade. Specialistläkare har ofta ännu högre lön. De går alltså ned i lön Eller den tidigare bankdirektören som fick 100 000 kr mindre i månaden när den valdes in i riksdagen.
Det är inte för pengarna som olika personer vill bli riksdagsledamöter utan för att kunna påverka besluten och att det är väldigt roligt, spännande och lärorikt. Men då kan ju arvodet sänkas rejält då, går det snabbt att invända. Jag tycker inte det. När jag ser andra riksdagar/parlament i världen där arvodena är låga så innebär inte det att ledamöterna tjänar lite pengar. De tjänar dem ofta någon annan stans istället. De blir lätta att köpa för den med mycket pengar och som vill påverka besluten. Då är det mycket bättre att väljarna/skattebetalarna står för ett rejält arvode och kan vara rimligt säkra på att folkets främsta företrädare verkligen sätter folkets intresse och behov i första rummet. Riksdagsledamöternas arvode sätts av en arvodesnämnd som brukar räkna upp dem en gång året då arvodet ökas med en procentsats beräknad utifrån löneutvecklingen i den samlade avtalsrörelsen. Det är alltså inget som ledamöterna beslutar om själva.
FOTO: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
Senast uppdaterad: fredag 19 april 2024
