Sverige ska inte backa för Ryssland

Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska beslutas i Sverige, inte i Bryssel, Washington eller Moskva. Det Kerstin Lundgren (C) beskriver som undfallenhet och Hans Wallmark (M) och Pål Jonsson (M) som ett ryskt veto om Sveriges säkerhetspolitik är en missuppfattning, medveten eller omedveten.

I vårt debattinlägg konstaterar vi att ett svenskt och finskt Nato-medlemskap kommer att leda till ryska motdrag. Spänningarna kommer att öka ytterligare i vår del av Europa. Att påstå något annat är att blunda eller önsketänka om självklara realiteter. Vi beskriver en konsekvens, inte en beslutsordning. Sveriges beslut om en Nato-ansökan är just Sveriges, inte Moskvas.

Det önskvärda är att minska spänningarna. Tyvärr har de istället ökat de senaste 10 åren, det är därför Sverige nu gör den största satsningen på försvaret sedan 1950-talet. Från 2015 till 2025 kommer anslagen till försvaret att ha ökat med 87 procent. Det ger en avsevärd förmågeutveckling.

Nya regementen etableras i Arvidsjaur, Göteborg, Uppsala, Kristinehamn, Falun och i Sollefteå, med utbildningsdetachementet i Östersund. Ubåtsdivisionen utökas till fem ubåtar. I takt med införandet av Jas 39 E ombeväpnas successivt fyra stridsflygdivisioner. Hemvärnet får ny materiel, såsom fordon, sensorer och mörkermateriel.

Därtill tecknar Sverige avtal med enskilda länder och organisationer för att kunna hjälpa varandra i förebyggande syfte. Det här görs utifrån våra egna villkor, Sverige har både bestämmanderätt och handlingsalternativ i egna händer.

Sverige är berett att försvara våra fri- och rättigheter, med våld om det skulle krävas. Vi viker inte ned oss för hot eller ger oss vid ett väpnat angrepp. Samtidigt behålls en hög trovärdighet i arbetet med att dämpa konflikter, minska spänningar och bidra till fred och stabilitet.

Sverige ska inte backa för Ryssland och gör det inte heller. Vi är glasklara i kritiken mot Rysslands olagliga annektering av Krim, deras krig i östra Ukraina, mot mordförsöket och fängslandet av Aleksander Navalnyj, och är pådrivande för EU:s sanktionspolitik mot Ryssland. Sverige tar inga bekväma positioner utan tar ställning för grundläggande svenska värderingar.

Problemet med Nato-optionen blir därmed tydligt. Sverige vinner inte något på den, den skapar bara osäkerhet om vart vi är på väg. Osäkerhet är alltid dåligt i sådana här sammanhang.

Hans Wallmark brukar i olika debatter och presentationer ge en utmärkt beskrivning av den svenska Nato-politiken. S vill samarbeta så nära som möjligt med Nato för att slippa gå med. M vill samarbeta så nära som möjligt för att kunna gå med i Nato.

Kerstin Lundgren gör en logisk kullerbytta när hon å ena sidan vill ha överläggningar om den så kallade Nato-optionen, och andra sidan erkänner att medlemskap inte kommer att bli aktuellt i närtid. Problemet med Nato-optionen blir därmed tydligt. Sverige vinner inte något på den, den skapar bara osäkerhet om vart vi är på väg. Osäkerhet är alltid dåligt i sådana här sammanhang.

Kenneth G Forslund (S), ordförande för utrikesutskottet
Niklas Karlsson (S), vice ordförande för försvarsutskottet
Gunilla Carlsson (S), riksdagsledamot

Publicerad i Göteborgs-Posten www.gp.se 2021-03-05

facebook Twitter Email