Aktuellt

Gustafsdagen som allt mer blir Nationaldag

Den 6 juni är sedan 2005 allmän helgdag och Nationaldag i Sverige. Men vad är det vi firar egentligen och varför verkar norrmännen alltid fira mer och bättre på sin nationaldag 17 maj?

I torsdags firades 6 juni, Sveriges Nationaldag. Själv var jag på plats på Skansen där allt började 1893. Då och där firades det som tidigare under lång tid varit Gustafsdagen som Nationaldag för första gången. 1890-talet var en tid för nationalromantik och det tog sig många olika uttryck, både när det gäller firanden, seder och…

Läs mer

Å nu blir det valspurt!

Nu är det drygt en vecka kvar till EU-valet! Alla riksdagens ledamöter hemskickade för att kunna delta i respektive partis valspurt inför valdagen den 9 juni. Nästa vecka är en så kallad plenifri vecka. Jag kommer på fredagen att hålla ett så kallat bordläggningsplenum. Det är ett ytterst formellt och mycket kort möte. Ingen annan ledamot antas närvara.

Normalt sett är inte första veckan i juni en plenifri vecka. Så för att kunna sända hem ledamöterna en extra vecka så har det fått jobbas på under veckorna innan och när vi är tillbaka efter EU-valet så blir det sexdagarsvecka. Alltså debatter varje dag måndag till lördag. Allt för att vi ska hinna klart…

Läs mer

Just nu i trapphus och på förstukvistar!

-Hej! Jag heter Kenneth och kommer från Socialdemokraterna. -Och jag heter Sara och jag är också socialdemokrat. Nej, det här är inte från öppningen på ett möte för Anonyma socialdemokrater.

Tvärtom det här är allt annat än anonymt. Det är en synnerligen öppen och utåtriktad verksamhet. Det är så här samtal inleds i trapphus och på farstukvistar runt om i Sverige just nu och har gjort de senaste månaderna. Dörrknackning är en synnerligen viktig del av den socialdemokratiska valkampanjen inför EU-valet den 9 juni. Det…

Läs mer

Spelar det någon roll att rösta i EU-valet?

På onsdag i nästa vecka, den 22 maj, börjar förtidsröstningen till EU-valet som hålls den 9 juni. Totalt ska 720 ledamöter väljas till EU-parlamentet. 21 av dessa kommer från Sverige. Knappt tre procent av parlamentet representerar Sverige, kan vi verkligen påverka något? Spelar det någon roll över huvud taget att rösta?

Sveriges makt är naturligtvis rent matematiskt liten. Men skulle det vara avgörande då skulle till exempel Dalarna eller Västerbotten kunna låta bli att engagera sig i valet till Sveriges riksdag. De har vardera ungefär lika stor andel riksdagsledamöter som Sverige har EU-parlamentariker. Väldigt få i Dalarna skulle komma på tanken att riksdagsledamöter från Dalarna är…

Läs mer

Dummare av att inte läsa papperstidning?

Allt färre läser en vanlig papperstidning för att få sina dagliga nyheter. Många, troligen en klar majoritet, får sina dagliga nyheter via tidningarnas hemsidor eller nyhetsappar. Viljan att betala för att få nyheter var länge låg men tycks öka nu. Möjligen en efterfrågan på kvalitet.

För de flesta tidningar är den pappersutgivna nyhetsförmedlingen närmast en förlustaffär, varje prenumerant som byter från papper till digitalt innebär mer pengar till att bekosta det redaktionella arbetet. Men hur påverkar det vårt läsande? Mitt bestämda intryck är att den som läser en papperstidning läser fler nyheter och framför allt nyheter och notiser som den…

Läs mer

Demokratiskt svar på det politiska våldet

I veckan attackerades deltagare och medverkande på ett möte med rökgranater och färg. Dessutom misshandlades en av huvudtalarna på mötet samtidigt som gruppen som attackerade mötet filmade misshandeln.

Även om det förekommer att det kastas tårtor, matlådor och sprutas ketchup på och över politiska företrädare och aktiva så är det sällsynt. Den här gången var det sällsynt grovt. Carl Bildt, Bosse Ringholm Marit Paulsen, Jimmie Åkesson, Leif Pagrotsky och Göran Hägglund tillhör dem som genom åren blivit utsatt för mestadels tårtor, men i…

Läs mer

Riksdagen – Ett Sverige i miniatyr

-Vad ska man gå för utbildning för att bli riksdagsledamot? -Hur mycket tjänar du? Det här är de två vanligast frågorna som jag får när jag möter gymnasieelever för att berätta om uppdraget som riksdagsledamot.

Ungdomar i gymnasieålder har just gjort ett av sina stora val i livet. Vad vill de bli, och vilken utbildning behövs för att bli det. Vad kan jag komma in på för utbildning och vad kan jag jobba med när jag har den utbildningen. Det frågorna präglar hela deras tänkande så det är inte konstigt…

Läs mer
Vietnamprotest

Jag känner igen den existentiella ångesten!

När jag började vara politiskt aktiv rådde det kärnvapenkaprustning och det kalla kriget var som kallast. Relationen mellan USA/Västvärlden och Sovjetunionen/Östblocket präglades av misstro och kapprustning. Kärnvapenstridsspetsarna stod bildligt spets mot spets. Det fanns beräkningar och kunskap om hur många gånger som de samlade atomvapnen kunde spränga jordklotet.

Det här var både en dyster och hoppfull tid att vara tonåring och inleda sin politiska aktivitet i. Dyster på grund av kunskapen om mängden vapen och atomvapnen enorma kraft och fruktansvärda konsekvenser. Hoppfull för att det fanns en fredsrörelse spridd över hela Europa som demonstrerade för fred, bakade bullar för fred, skrev insändare för…

Läs mer

Sluta skylla på EU!

Det behövs ett helt annat förhållningssätt till EU! Allt som oftast står politiker, och det är från alla partier, och säger ungefär så här: -Det här har EU bestämt. Istället borde alla vara ärliga och korrekta och säga: -Det här har vi bestämt tillsammans i EU.

-Det här har EU bestämt sägs precis som att EU skulle vara en organisation helt för sig själv som svävar omkring i sitt alldeles eget universum. Så är det inte. Ja EU är en överstatlig organisation, den kan alltså fatta beslut som medlemsländerna måste följa. Men medlemsstaterna är med och fattar besluten. Det kan tyckas…

Läs mer

När blir det fred?

Ingen talar idag om Nazi-Tysklands krig i Polen, utan när vi talar om det så talar vi om Andra Världskriget, eller Fosterländska kriget som det ofta kallas i Ryssland och tidigare Sovjetunionen. Vad kommer vi om tio år att kalla Rysslands krig i Ukraina? Kommer det fortfarande kallas så, eller kommer det att kallas Tredje världskriget?

Jag hopas verkligen att det inte går så långt som till att bli Tredje världskriget! Men likheterna, parallellerna, är påfallande tydliga och många. 1938 avstod Tjeckoslovakien området Sudetlandet till Nazi-Tyskland. Till största delen var befolkningen där tyskspråkig och Adolf Hitler ville gjorde anspråk på att samla tyskar i ett enat land. Ett tänkande och argument…

Läs mer
facebook Twitter Email